31 december 2009

Gott Nytt År




Ja, så går motoråret 2009 mot sina sista timmar och lelleprinter gör en liten egen summering av motoråret i ÖNBF 2009.

RALLY

Klass 2wd: Jan-Olov renberg Piteå MS. Han som två gånger lyckats få tiden att stå stilla i ett par sekunder då inte ens fåglarna kvittrade utan allt var bara tyst. detta var vid två ordentliga avåkningar i paglaterrängen utanför Boden.Lyckligtvis slutade allt bra. Han får bli Lelleprinters favorit i klassen 2wd 2009.

VOC


Tomas Lahti NMS-Boden. Inte för att jag är "teamchef" utan för att se Tomas i skogen där rallybilar ska vara, bara se hans blick när han åker. Tomas hatar att förlora, 2:a platser gillar han inte. Vann klassen 2009. Blir svår att slå i FM:et 2010 i sin klass, fast teamkompisen Lasse "pålacken" ni vet, han kan skrälla 2010. Tror VOC-klassen blir intressant 2010, vi ska inte glömma Magnus Lundgren, gammal DM-mästare ett par år.

EKONOMI

Bo-Gunnar Ahlbäck Morjärvs MS. När han tänder sin pipa och kisar med ögonen är han svårslagen i sin vackert röda Porsche 928. Så länge han har alla hjul neråt, händer ibland att han har hjulen uppåt, och då greppar det dåligt.

RALLYCROSS

Supernationell: Ja, naturligtvis Frerik Tiger Kalix MK, SM-mästare och FM-mästare 2009. Man ryser, håret reser sej när hanses BMW "ryter" ute på rallycrossbanorna, den som inte ryser kan stanna hemma för de vet inte vad power är. Vem ska slå den killen år 2010, ja jag vet inte.

2400: Andreas Pettersson Piteå MS i sin Opel kadett knep segern i år. Kört stabilt hela säsongen.

2150: Arnold Bodlund Kalix MK i en Opel Ascona. Visserligen bara 4 i FM:et men ändå bäste Norrlänning. Inte illa i ett koppel av Västerbottnngar. Klart godkänt.

ISRACING

Michael Jansson Morjärvs MS. Även han i en BMW knep SM-titeln och även totalsegrare i Racing special i FM. Den killen kan köra på is, helt outstanding när det håller och inga punkteringar strular till det.En som gärna bjuder publiken på lite show.Klart en stor favorit till ytterligare ett SM-guld 2010.

Rally 2wd: Tommy Jakobsson Luleå MS i sin röda Honda Civic vann sin klass. Tommy som förövrigt lät pojken Sehlberg prova hanses Civic och sedan fällde kommentaren: -Vad håller jag på med! -Ja, du Tommy vad menar du?

Voc-Ekonomi: Lars-Henriksson Luleå MS Peugeot 205 GTI, knep segern i en klass där det var ganska jämnt poängmässigt mellan 1:an och 3:an.

FOLKRACE

Tomas Rosenberg NMS-Boden. Mannen,myten och legenden i folkrace, ingen man vill ha bakom sej på folkracebanan för han lurar skjortan av dej. Har kört om han en gång, Tomas körde min gamla bubbla och jag körde SAAB, han kom fram till mej efter avslutat heat och tittade mej djupt i ögonen och sa: -Vad håller du på med.
Rosen som han kallas vann Laitis-cupen 2008, blev 4:a i 2009-års cup. Lelleprinter rankar han för att han är en legend må vara enda levande men folkrace har han hållti på med så länge att jag glömt hur länge han egentligen har hållit på. Han har alltid när grejorna funkat stått överst på pallen. Helt unik skulle jag vilja påsta, hur orkar han. I en bilsport där det är lite åka och mycket skruva, rikta plåt och måla.
Passerar man hanses gård ser man att det är mycket objekt kvar för att göra iorndning och regera ytterligare ett par år i folkrace, darra motståndare för än har inte Rosen lagt hjälmen på hyllan.

Ett nytt motorsport år börjar om ca: 9 timmar. Rally DM 2010 står för dörren.Körs 9 Januari i Råneå-skogarna. Ett tag sen det kördes vinterrally, många är lite ringrostig eller kanske rattrostig. Rallykillar glöm inte spaden så ni kan skotta.

Lelleprinter önskar alla ett Gott Slut och ett Gott Nytt År. Vi syns i Råneå den 9 Januari 2010.

" Bibeln innehåller mycket som är relevant idag, t.ex. att det tog NOAK fyrtio dagar att hitta en parkeringsplats"

24 december 2009

Julhälsning



Vill bara önksa alla bloggläsare en riktigt GOD OCH FRÖJDEFULL JUL.

" Det är slut med bilen den dag då det kostar mer att parkera än att köra den "

22 december 2009

Bilismen kap.2






















Ikväll kom jag åter att sända miljön en tanke, börjar kanske bli nojig. Den gågna helgen avslutades klimatmötet i Danmark med världens stora ledare för att enas om bl.a att vi vanliga döda ska köra bil mindre genom att påföra oss pålagor med skatter hit och dit enligt rykten från pressen så var det ett av de stora samtalsämnet.

Tittar man hur dessa stora ledare anländer i stora fina jetplan, från flygplatsen åker man till det glamorösa hotellet i en stor limousine. En ledare i varje limousine, inte tänker de på att samåka...nänä. För att inte tala om när de ska från hotellet till sammanträdena, då åker man limousine. när dagen över glider dessa otaliga limousiner fram och för dessa stora ledare till sina hotell.Så pågår det till mötet avslutas.

Så gnälls det över att vi vanliga tar bilen till affären, arbetet, dagiset och alla andra ställen för att hinna med alla förpliktelser. Ja. lilla jag vet inte vad man ska tro, kanske blev klimatmötet en manifestation för bilismens betydelse i välfärdssamhället.

17 december 2009

Skotern



En tanke for genom mitt huvudet idag då kylan gör sej påmind men med avsaknad av snö så tycks skotersäsongen dröja. För ca 10 år sedan brukade vi i
vår by kört en hel del skoter redan nu. Minns speciellt en nyårsafton då vi drog upp på ett berg för att kunna njuta av stadens fyrverkerier.

Med åren så har vintrarna förändrats lite som gör att skotersäsongen blir lite kortare. Inte för att jag kör så mycket skoter nu som förr, man blir lite bekväm. Ta det här med att klä sig för skoterturen. Innan man är klar är men sjöblöt i svett av alla kläder,när man väl står där vid skotern för premiärturen så startar den inte.
Batteriet är dött, så vad gör man. Jo man börjar dra i startsnöret till man inte orkar mer. Svetten rinner och man öppnar skoterjackan, söker fram tändstiftsnyckeln för ett gammalt knep är att hälla lite soppa i cylindrarna. Tar ett tag innan man hittat verktyg och då upptäcks att man skulle nog tankat upp lite soppa till att ha hemma.

På med stiften och börja dra, skotern startar och man pustar ut. Man drar igen kjedjan på skoterjackan, på med handskar och hjälm sätter sej till rätta och skotern stannar. Samma procedur upprepas tills skotern äntligen går utan att stanna. Man svär inombords för att man inte i tid går ut strax före säsongen och gör en översyn för efter en stunds körande upptäcker man att en ny rem skulle man lagt pengar på istället för den senaste mobiltelefonen med allt lullull.

Nåja efter några mil i naturen så är det mesta glömt och Polarisen tuffar nöjt genom snön, visst skrammlar det från variatorn lite men ändå.....inte är det så farligt.
Nåja, man glömmer fort startbekymren när man sitter med vännerna runt lägerelden med en kall....dricka i sin hand och korven på pinnen. Skotrar anländer skotrar far, en evig motorsång dagen lång. Vilket underbart liv vi lever ändå vi som bor in på naturen. Efter en stunds ätande och en stärkande kaffetår tar man fram sin nya mobiltelefon ni vet med den senaste tekniken, ringer en bekant och berättar om vad han går miste om som väljer att ligga framför TV och sappa. Doften från brasan och tvåtaktsmotorn gör en rusig och man ser fram emot en härlig vinter med mycket snö och sol.För vintern har sin tjusning.

Ha det vänner för kankse ni möter lelleprinter på sin gråa snömaskin med rosiga kinder på väg genom de vita vidderna med ett brett leende för nu är batteriet laddat och ny rem plus en i reserv, vad kan hända annat att snön dröjer. Ska vara att batteriet i den nya telefonen lägger av.

14 december 2009

Bilismen kap.1


Ja, så var det dags att skriva i bloggen, det är ett par dagar sen sist. Det är juletid och mycket annat att stå i dessa dagar.

Idag när jag for hem från jobbet så var det nyheter på radion. Vårt klimat står i centrum idagarna, utsläppen måste bromsas och då ska även vi bilister skall försöka dra vårt strå till stacken och minska utsläppen. Det är inte lätt när man bor på vischan och skall ta sej till arbete. Någon buss går ej förbi vår by, inte så man kan komma i tid till jobbet. Samåka, nä det funkar inte heller. Man får dåligt samvete och med mitt intresse för motorer med fler än 4 cylindrar så är man en miljöbov i de grönas ögon,och i en SUV dessutom. Vad kan lilla jag göra som dessutom kör en hel del i mitt arbete i min stora SUV.

Förr åkte jag omkring i en stor bensinslukande V8 som drog mycket soppa, inget vi ska förtälja om här. Vad gör man när man gillar ljudet av V8:ans sköna sång som kan göra så att man ryser när man trampar på gasen och det mullrar gott under huven. Det är ju mitt intresse, bilar alltså, men miljön mår inte bra av mitt bilintresse och det är bråttom att ta tag i saken innan moder jord går under. Glaciärer smälter och
domedagsprofetsierna är mörka, man ryser när man läser och vet inte vad man ska tro riktigt.

Mitt bidrag till en bättre miljö blev minus 2 cylindrar, alltså en simpel V6:a men ändå en SUV med katalysator. Visst, det mullrar inte lika gott och faktiskt är bensinförbrukningen lite mindre. Ingen okynneskörning, lätt på gasfoten och tomgångskörningen försöker jag tänka på. Sluta åka bil kan jag inte för jag bor i glebygdsland om inte sittande regering skall avfolka och vi ska bo i storstad.

Bilismen ökar och många med mej som har ett genuint motorintresse och älskar motorsport, ska vi helt upphöra, ska cruisingkvällarna stoppas, biltävlingar förbjudas. Ja, i min bekantskapskrets finns det de som tycker bilsport skulle förbjudas. Vad de inte vet är att bl.a Svenska Bilsportförbundet ligger långt framme
när det gäller att värna om miljön vid biltävlingar.

Ja, ni som förhoppningsvis läser denna blogg får gärna kommentera, kanske ni har en åsikt om detta med bilintresse, motorer och vår miljö. Jag har försökt på mitt lilla vis, men det kanske inte räcker.

7 december 2009

Eldsjäl



Idrottsfesten i Boden den gågna helgen korades åter ingen eldsjäl som kommer från motorsporten och dess föreningsliv. Varför kan jag fråga mej. Här fick vi åter en chans att nominera en eldsjäl från motorsporten. Med spridning av budskapet att nu skulle vi ha fram en från våra led. Det skulle röstas, telefoner gick varma, där möjlighet fanns att lägga ut detta på hemsidor m.m skulle vi väl ändå lyckas. På mitt jobb såg jag till att mina arbetskamrater röstade, men hur var det med rallykompisarna.

Visst, det finns många eldsjälar i andra sporter som syns mer i den lokala pressen och dess sportsidor, men hur lyckas de få röster och inte vi. För det råder ingen brist på utövare i vår sport, den nominerade är ej heller okänd. Är det så att man inte vill rösta fram en kandidat, en kille som håller sej i bakgrunden och jobbar för sin förening år ut och in.

De som vinner tävlingar de får alltid att synas på både bild och i text.Ibland så kan det faktiskt bli ganska stor utrymme på sportsidorna, fast oftast när det gäller motorsport överhuvudtaget så kan vi inte tävla i uppmärksamhet som typ hockey och fotboll. Eldsjälen han syns oftas inte utan han finns i bakgrunden, han eller hon är först på tävlingsdagen och den som sist lämnar tävlingsområdet. Då har även åtskilliga timmar lagts ner före tävlingsdagen, för att inte tala om allt pappersarbete efter tävling.

Jag trodde att denna gång skulle en från våra led vara en av de tre som fick ett telefonsamtal från sportredaktionen för en viss tidning där man talade om att han var nominerad till årets eldsjäl, en av tre som fick möjligheten att vara med vid idrottsfesten. Undrar om vi får möjligehten till denna chans ännu en gång att ta fram en kandidat ur våra led, en eldsjäl som oförtrutet arbetar vidare med föreningsarbetet där leden blir allt tunnare. Var rädd om dem,låt dem få den uppmärksamhet de så väl förtjänar.

" Det är inte lätt att vara ödmjuk när man är så stor som jag "

6 december 2009

Hojåkande


Bläddrade lite i mina bilder på datorn idag. Mycket bilder från i sommar med bl.a annat lite från 1:a Majrundan. Deltog ej själv pga av att nya däck hade beställts och dessa hade naturligtvis inte kommit.

Är egentligen ingen "kortegeåkare", inte min grej liksom. Åker gärna med ett par kompisar men där går nog gränsen. På jobbet är vi några som har hoj och vi har hela sommaren pratat om att åka en sväng, men det har mest blivit snack och inget mer. Det är säkert kul att åka i grupp, men detta med planerade turer är inte min grej, jag gillar när man inte vet var man riktigt hamnar till slut.

En ständig följeslagare är min kompis och granne, vi åker en hel del tillsammans och det roliga är att vi planerar ingenting, åkandet är en grej var vi hamnar vet vi aldrig i förväg. En av oss tar täten sen åker vi bara. Visst kan vi stanna och planera lite men ofta är det dit näsan pekar och vips har vi förflyttat oss åtskilliga mil. Ibland blir det bara en tiomila sväng en sen sommarkväll, bara för att få köra, stanna på en fin plats och njuta av livet. Vädret i sommar har varit kanon för att åka hoj, tror vi lyckats med att åka en gång in en regnskur.

Nu har vi diskuterat lite i höst om att till sommaren ska vi göra en längre trip, men som sagt vi får väl se var vi hamnar. Vi hade även tänkt ta våra "spättor" med oss, inte illa för de får ofta stanna hemma även om min "kära" hängt med några svängar trots att hon är lite tveksam till det här med att åka motorcyckel.

En grej som är ganska kul med hojåkandet, stannar man någonstans är det oftast någon kommer fram och pratar, det behöver inte nödvändigtvis vara en likasinnad utan även de som inte åker hoj är lite nyfiken. Det är som att hojen blir starten till ett trevligt samtal.

Det är ett tag till man kan ta ut sin ögonsten till dess blir det nog någon sväng med skotern. Om nu vi får någon snö och kylan får komma så isarna fryser till.
Till sommmaren möts vi säkert efter vägen.

1 december 2009

Mopeder



Läste en artikel i en av våra lokalblaskor att nu skulle "länsman" ta krafttag när det gällde trimmade mopeder. Detta fick mej att vrida tillbaka klockan en massa herrans år då "lelleprinter" fick en sprillans ny Puch Florida 1966 av mor och far.

Minns första turen från Bodens Cyckel och Mek som låg vid dåvarande busstation nere på Hellgrensgatan. Det var en lycklig kille som gled iväg. Det tog inte många dagar så skruvade man i moppen och det första som man gjorde var att ändra lite i avgassystemet så man fick lite mer ljud. Nästa steg var att börja småtrimma lite, kompisarna åkte ifrån en och inte ville man hamna på efterkälke,halvmåne skulle det vara på kolven, dreva om lite och vips så hängde man med. Dåvarande "länsman" började
intressera sig för oss mopedburna ungdomar och det fanns en hel del redan då. Visst, man torska någon gång men ofta hann man smita undan.

Tiden gick och man bytte till större cylindrar, munstycken som gick att justera. Man blev en hejare på skruva. Minns att jag även monterade "stockholmsstyre", detta gillade inte "länsman", för bromsvajern till frambromsen blev kort varför man avstod detta tillbehör. Gasvajer prioriterades istället. Otaliga gånger dök dessa svartvita bilar upp och gjorde sina kontroller, och ofta fick man hämta moppen hos polisen. Men det var en kul tid tillsmamans med kompisarna, jag tror även hade vi hade nytta av allt skruvande och trimmande.

Idag är det lag att ha hjälm och det är bra för på min tid hade man inte en tanke på detta trots att vissa av oss hade moppar som gick att få upp i 90 knyck.Puschen hade en nackdel av trimmandet, ramen blev sned varför framhjul och bakhjul ej gick i samma spår. Ungefär som en stövare som springer.

Vad jag vill mena att mycket har nog inte förändrats sen den tiden vad gäller mopeden, det trimmas och olyckor händer även nu som då. Var själv med om två ordentliga smällar, men hade turen att klara mej utan större skador ska vara huvudet. Då som nu hade "länsman" fullt upp med mopeder som går för fort. Mammorma oroar sej nu som då. Skillnaden idag att för vissa ska du ha förarbevis, det slapp vi gudskelov men iövrigt är allt sej likt.....

För ett par år sedan köpte min bästa kompis och granne hoj, lite gnällande på hustrun och övertalande så ägde även jag en hoj.
Nu har vi bytt till lite större hojar finns inget bättre att dra på sig skinnställ, hjälm och dra iväg.
Dra på i kurvorna och känna farten och friheten.
Nästan som i moppeåldern fast häftigare, jag lovar.

Born to be free....

30 november 2009

Motorsport



Motorsporten har varit en stor del av mitt liv, både som aktiv och i föreningslivet och på förbundsnivå. Folkracen var min sport, billig och rolig men som med allt annat så tar allt slut en gång, 17 år fick räcka både som aktiv, sportgrensansvarig och webbmaster i 3 år för Svenska Bilsportförbundets folkraceutskotts hemsida, jag var den som byggde den första gången. Tre år blev det som webbmaster, sen tyckte dåvarande sittande ordförande för utskottet att det var dags att gå skilda vägar.

Vad det handlade om lämnar vi därhän, men vi eller dåvarande utskott delade inte min mening i en liten sak, vill minnas att "damen" i detta utskott kallade mej "envåldshärskare" i ett svagt ögonblick. Jag fick många mail från folkracesverige med stöd för min åsikt vilket var kul. Lämnade även samma år uppdraget som sportgrenasvarig i Övre Norra. Föreningslivet fortsatte ytterligare ett par år innan en dag jag bestämde mej för att trappa ner även där.

Det konstiga var att från att varit en alla kände som "Lelleprinter" uppstod ett sorts vakum en tid,ett slags tomrum. Så här med distans till det hela
var det en tid som jag inte vill ha ogjort, fick många nya vänner inom
motorsporten. Träffade folk från hela landet. För en tid sen hade jag en liten mailväxling från "Folkrace-Erik" ( en kille som haft en folkracesida i en massa herrans år, vill påstå ett begrepp i folkracesverige)som skrev att han saknade "lelleprinter", det var då jag började fundera på att återuppta den hemsida som ligger vilande på nätet eller starta en blogg. Nu är jag här och då får vi se vad som händer, om jag kommer att röra om i grytan ytterligare en gång eller....

28 november 2009

Bloggstart

Ja, så har även jag fallit för frestelsen att skapa en egen blogg.
Får se vad det innebär och åt vilket håll min blogg kommer att
utvecklas.Tror det blir lite av varje i vardagslivet som berör.
En del bilder m.m.